Aangelique

Jahapp, då har det alltså hunnit gå 5 dagar över tiden.

Som förstföderska brukar man kunna räkna med att gå över tiden ca 5 dagar, det "skulle" vara det normalaste har jag hört. Så vi får väl se då om den lilla i magen nu tittar ut lite snabbt nu under kvällskvisten.
Men det verkar tyvärr inte så..
Jag blir nog en sån där som går över tiden sjuukt länge, bara för att jag trodde det skulle bli som för min mamma, föda tidigare.
Jag var ju beräknad den 7 dec, men fyller år den 23 nov. Och sen har vi mina syskon på mammas sida som också kom tidigare än beräknat.
Så är inte fallet hos mig tydligen, den kommer väl när den känner för det helt enkelt.
Tycker bara att dagarna går så fruktansvärt snabbt, man hinner inte med sig.. Vipps så hade ännu en dag gått liksom.
 
Det jag är så rädd att missa nu bara för att bebisen är sen är Pelle & Helens bröllop på midsommarafton (Fredag den 25 Juni 2010).
Vill verkligen vara med på deras stora dag, och kommer inte bebisen snart kanske vi missar det.
Och det vill jag inte, tror det är därför jag blir så stressad och lätt irriterad nu, för att inget händer..
Men det är ju inte ens säkert den hunnit titta ut då heller så då är det ju lungt.
Men vill att den ska komma innan helst!

En annan sak som inte gör saken lättare med att vänta är när dom ringer och berättar för mig i morse att pappas kusin ( som skulle få barn i Juli ), fick en dotter 23:59 igår kväll..

Suck, jag var ju säker på att få före dom iaf, dom skulle få göra kejsarsnitt den 28/6.. men så vart ju inte fallet där..
Men iaf, STORT GRATTIS till er och eran lilla flicka Sonja! :)

Näe, det är nog en riktig liten (förmodligen jätte baby) morsgris inne i min mage, som absolut inte vill komma ut i första taget.

Vet att det var ett riktigt griningt inlägg igår..

Men det är inte lätt när man sover dåligt och är fruktansvärt trött konstant, dagarna springer ifrån en och man går runt och har ont och har svårt bara för att vända sig i sängen.

Folk säger åt en att njuta av magen sista tiden, men testa att njuta av något som gör ont och hindrar din rörelseförmåga plus att du går med värsta förkyldningen ( snorig som få, inget luktsinne, måste andas med munnen, blir torr om läpparna, måste ta paus när du äter för att andas, hostar så lungorna är på väg ur och gör jätte ont i magmusklerna, hör dåligt då det slår lock för öronen osv..). Förstår absolut att folk njuter av magen om man inte har ont hela tiden och ändå allt flyter på som det ska och man kanske får sitt barn i "tid". Och jag förstår också att man säkert kan sakna den lite till och med efter att barnet har kommit. Det gör nog till och med jag ( då jag har glömt det jobbiga med den). Jag ska väl egentligen inte klaga, har ju inte haft värdens jobbigaste graviditet, finns ju dom som är sängliggandes dom sista månaderna.
Men alla upplever sin graviditet olika, så om någon har en lätt, är det kanske lätt att säga till någon annan att njut och så vidare.. Men alla är vi ju olika..

Igår var det en massa annat som spelade in också, allt jag hörde var tjat tjat tjat från det att en viss person kom hem (inte Kim). Plus att jag känner mig deprimerad ibland, vilket jag hoppas går över då den lill* kommit.. Är rädd att få en förlossningsdeprition, när man redan nu kan känna av det.
Man tänker ju att det här borde vara lyckligaste stunden i ens liv, och ja, jag hoppas jag känner så när mitt lilla ♥ (som förhoppningsvis) kommer snart.
Detta är ju något jag längat efter större delan av mitt liv, att äntligen få bilda min egen lilla familj, så varför jag kan känna mig deppig ibland vet jag inte. Bara hoppas på att det går över.
För visst kan jag känna lyckorus också, jag är ju väldigt glad för vad jag har på gång framför mig! :)
Det ska ni veta!! :D

Jaja, hehe, vart en hel del, kan vara skönt att skriva av sig lite vad jag känner, vissa kanske tror jag är helt dum i huvudet, men då får ni väl tycka det då. Kan inte rå för hur jag mår och känner vissa stunder.

Igårkväll hade vi ju iaf myskväll hela familjen efter mitt sura inlägg.

Vi beställde mat och kollade på film ( Prinssesan och grodan, en barn film med Kellie). Sen efter den tog vi en liten promenad, inte alls lång, men när vi började närma oss hemmåt fick jag ondare och ondare. Det kom och gick i omgångar, så vi fick liite hopp att kanske kanske att det var på G. But no no!!

Det avtog helt efter ett tag, vi såg på en annan film då Kellie lagt sig innan vi själva gick för att sova.

Natten var underbart skön, somnade ganska fort för ovanlighetens skull och dom få gånger jag fakriskt gick upp på toa kände jag mig lycklig över att jag faktiskt kunde sova, kunde röra mig i sängen och inte hade så fruktansvärt ont.
SKÖÖÖN KÄNSLA! :D

Så idag vaknade man ganska pigg glad och utvilad.

Så man har hunnit stöka på ganska bra här hemma idag, Kim har sysslat med lite allt möjligt, rensat i källaren, kört iväg lite skrot, städat bilen och sådär. Jag själv har bakat två satser chockladmuffins (nam nam), tänkte att om ungen kände lukten kanske den skulle lockas ut ;) haha.

Sedan har jag städan nästan hela huset, det är damsugat, skurat, toaletterna är städade och tvätt tvättad, diskmaskinen körd osv. Har lite små fix kvar nu bara så är det som tipp topp två sekunder iaf. :)

Försöker hålla så städat det bara går hela tiden nu, ifall man skulle åka in på bb, så när man sen får komma hem kommer till ett någorlunda fint hem. Så man inte känner att man måste städa det första man gör, utan bara kan sätta sig och mysa med sin nya lilla familjemedlem. :)

Haha, jag skriver ju så sjukt mycket när jag ska uppdatera, hade tänkt göra ett kooort kort inlägg och sno ett test som Cattis hade på sin blogg.

Men under tiden man skriver ploppar så mycket annat upp.. Så till slut har man nästan skrivit en novell.. ;P

Får sno det där testet en annan dag.

Nu måste jag se till att vi får i oss en sen middag! :)

Bye bye ♥